Läkemedelsverkets tillsynsrapport från 2010 om brister hos solskyddsprodukter som säljs i Sverige, handlar om produkternas innehåll av UV-filter, om märkning av produkterna samt om den s k effektbevisningen. Under 2008-2009 undersöktes 53 produkter med avseende på UV-filter, om förpackningen var försedd med bruksanvisning samt om produkterna hade den effekt som utlovades i marknadsföringen.

UV-filtren av är två typer; fysikaliska och kemiska. Det är de fysikaliska filtren som anses mest harmlösa och som används i produkter som är avsedda för barn. De fysikaliska skiljer sig från de kemiska genom att de lägger sig på huden och reflekterar UV-strålningen. De kemiska filtren tas upp genom huden och eftersom huden hos små barn är tunn utsätts barn för större mängder av UV-filtren än vad vuxna gör.

De fysikaliska filter som hitintills använts är zinkoxid och titandioxid. Solprodukterna för barn har oftast innehållit de båda oxiderna efter som man föredragit enbart fysikaliska filter. Dock är zinkoxid inte längre tillåtet som UV-filter inom EU eftersom man misstänker att zinkoxidpartiklarna är så små att de tas upp genom huden och förs runt i kroppen med blodet, där de i värsta fall kan orsaka blodpropp (Testfakta). Läkemedelsverket godkände därför inga produkter som innehöll zinkoxid och de finns inte längre på den svenska marknaden. Tittar man igenom innehållsförteckningarna på de solprodukter som finns i butikerna ser man att det numera endast är det fysikaliska filtret titandioxid som finns i. För att kompensera frånvaron av zinkoxiden kompletterar man med kemiska filter för att få en tillfredsställande effekt. Man kan för närvarande inte erbjuda några produkter med endast fysikaliska filter utan istället har de en blandning av fysikaliska och kemiska filter som man kallar kombinationsfilter. Det finns ett relativt stort antal kemiska filter och samtliga godkända UV-filter finns här.

Vad går man efter när man som konsument står där i butiken och ska välja solskydd till sina barn? Eftersom man inte vet vad produkten innehåller, om man inte kan tolka innehållsförteckningen, så bildar man sig en uppfattning om produkten genom att titta på förpackningen. I sin jämförelse av solskyddsprodukter kom Läkemedelsverket fram till en hel del brister i märkningen av produkter. Många saknade bruksanvisning för hur krämen eller lotionen ska användas för att ge ett effektivt skydd, hur täckande krämen ska vara och hur ofta man ska upprepa insmörjningen. En hel del informerade inte om att man inte kan förvänta sig att krämen skyddar till 100%, vilket många tror när de köper solskyddsprodukter. Dessutom ska det på förpackningen anges graden av skydd med ord, t ex. Lågt skydd eller Mycket högt skydd, och inte bara i form av spf, sun protection factor. Syftet är att underlätta för konsumenter att välja rätt skydd, detta är speciellt viktigt när det gäller barn som är känsligare för UV-strålningen än vuxna. Det ska även uppges vilken form av UV-strålningen som den ger skydd emot, UVA och UVB.

Så gott som alla produkter i handeln uppges vara vattenresistenta vilket inte visade sig vara helt bevisat att de verkligen gjorde. Det framgick också att många produkter uppgavs skydda mot UVA eller UVB fast de inte testats ordentligt för detta.

Apotekets solkräm för barn Apoliva Solspray Barn spf 30 samt produkterna IKEA Family Sun Lotion uppfyllde alla ovanstående krav.

Det finns alltså all anledning till att granska förpackningarna innan man köper och titta efter bruksanvisning och försäkra sig om att man får rätt skydd, Högt eller Mycket skydd för att ta två exempel. Om det går att lita på om produkten är vattenresisten eller om den är testad för att skydda mot UVA/UVB kan man inte veta men ovanstående produkter från Apoliva och IKEA uppfyller Läkemedelsverkets krav. För vuxna finns en rad godkända produkter här.

Lisa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Share →