Om barnfattigdomen.
De har alltid funnits, barn som lever i familjer som saknar tillräckliga inkomster och som inte kan få sådant som andra barn har. På 70-talet när jag växte upp märkte jag att det fanns en del lekkamrater som inte bodde som andra och som inte hade fina kläder men aldrig tänkte jag på att de var fattiga. Det ordet använde man inte då. Fattiga i mina ögon var många människor på 1800-talet och i de första decennierna på 1900-talet men inte senare. Fattig var man inte i 70-talets Sverige. Så uppfattade jag det.

Idag pratar man om barnfattigdom för att det blir tydligare och tydligare om man har pengar eller inte. Det pratas mycket om pengar och det mesta rör sig om pengar. Jag vet inte orsaken till att det blivit så.
Det finns ett sådant överflöd av prylar idag, inte minst då elektroniska prylar som datorer och mobiltelefoner. Det behövs pengar för att ha råd med dessa och det märks ganska tydligt om man inte har det. Många får exempelvis ny mobiltelefon ett par gånger per år vilket är en enorm kontrast gentemot dem som har en som är ett par år gammal. Det viktigaste är förstås att ha mat på bordet men för barn betyder det oerhört mycket att ha det som andra barn har.

Det viktigaste i livet är i grund och botten inte pengar.  Ladda ner Boken om barn och läs om hur barn får en god självkänsla och hur du kommunicerar med dina barn på bästa sätt.

Lisa


One Response to Barnfattigdom

  1. Sven-Anders skriver:

    Hej,
    oavsett om barnfattigdomen ökar eller inte – vad ska samhället göra åt det. Höja skatten för att göra en omfördelning – men ökat skatt drabbar i första hand de som har låga inkomster. Varför kan inte de som försöker ta politiska poäng ( oftast med höga inkomster) på det hela debatten bidraga med låt säga 25 % av sin netto inkomst till de fattiga.
    Sven-Anders

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Share →