I Sverige använder vi 110 ton hudvårds- och kosmetiska produkter per dag. Det är vad alla kvinnor, män och barn använder tillsammans. Vi kvinnor är fortfarande de största konsumenterna men mäns användning av hudvårdsprodukter ökar och vi köper dessa produkter också till våra barn.


Vi har fått till oss att många av dessa produkter innehåller ämnen som är mer eller mindre skadliga för hälsan. Det vanligaste är att ämnen som fungerar som konserveringsmedel och parfymer är de största källorna till ohälsa men även andra ingredienser kan man se upp med.

Att konserveringsmedel många gånger är tveksamma ur hälsosynpunkt är inte så konstigt eftersom deras uppgift är att hålla borta mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar som annars skulle förstöra produkten och orsaka inflammationer på huden. Det bästa vore därför att köpa produkter helt utan konserveringsmedel. Problemet är att konserveringsmedel behövs i alla produkter som innehåller vatten eftersom det är vattnet som gör att mikroorganismerna som kan föröka sig. Produkterna fungerar som näring åt mikroorganismerna som förökar sig och snabbt blir många och vattnet är nödvändigt för att de ska kunna existera i den miljön.

Så i produkter utan vatten, som rena salvor och massageoljor, behövs inga konserveringsmedel. Men lotions och ansiktskrämer som vi konsumerar stora mängder av kan vi räkna med konserveringsmedel.  Burkar där vi tar krämen med fingrarna måste vara väl garderade med konserveringsmedel. Våra fingrar är nämligen fulla av mikroorganismer som hamnar i krämen och snabbt växer till i antal. Mer hygieniskt är att använda förpackningar där krämen inte kommer i kontakt med händerna som pumpflaskor och tuber. I sådana produkter borde innehållet av konserveringsmedel vara lägre tycker man. Vanlig sprit (etanol) är ett av de snällare konserveringsmedlet. Handsprit används ju för desinfektion så nog fungerar det även i hudvårdsprodukter, men inte ensamt i produkter man doppar fingrarna i. Ett annat konserveringsmedel som är ganska harmlöst är bensoesyra som används i både livsmedel och hudvårdsprodukter.

Det finns flera konserveringsmedel som har konstaterats skadliga för både hälsan och miljön. De mest omtvistade på senare tid är parabenerna, en grupp av ämnen med likartat utseende. Det är dessa man också hittar i produkter för barn. Det är främst fyra av dem som man ska försöka undvika, alldeles särskilt i produkter för barn, och det är methylparaben, ethylparaben, propylparaben och butylparaben. Det är de parabener som man kommit fram till är hormonstörande och som man ska se upp med och dem hittar man om man slänger en blick på innehållsförteckningen. Isopropylparaben och isobutylparaben har inte visat sig vara hormonstörande men har också negativ påverkan på hälsan. Det finns en amerikansk databas som drivs av en ideell organisation (EWG) där man kan söka på ingredienser genom att skriva in ingrediensens namn och få fram bl a eventuella hälsoeffekter och miljöpåverkan.

För små barn är kanske inte behovet av hudvårdsprodukter så stort och man kan försöka minimera användningen av tvålar och krämer. Både med tanke på de ingredienser som finns i och på barnets hud som lätt torkar ut vid för flitigt användande av tvål och schampo. Vatten räcker långt och i badet fungerar vanlig olivolja utmärkt som badolja för de små.

Olivolja och andra matoljor passar bra till babymassage.

Är du intresserad av ingredienserna som finns i tvättservetter för barn läser du om det här. Ett annat inlägg som handlar om ämnen som våra barn utsätts för är Gifter i barnmat.

Lisa

Share →

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *