På 70- och 80-talet var det inte så vanligt med larmrapporter om farliga ämnen i vår vardag som det successivt blivit. Människor blir avtrubbade av alla larmrapporter, det blir en naturlig del av vardagen att det finns gifter i saker vi använder. Många höjer inte ens på ögonbrynen och kontrar bara med att säga att allt är farligt. När jag på jobbet tog upp problemet med bisfenol A i konservburkar fick jag just det svaret; allt är farligt med tillägget att det är så lite man får i sig. Kanske man då ska tänka på att det blir mycket eftersom många bäckar små med tiden blir en stor å. Ett annat problem är att man inte vet hur olika kemiska ämnen påverkar våra kroppar när de förekommer tillsammans.

Är det inte underligt att vi utsätter oss för ämnen som kan göra oss sjuka? Vad är det som gör oss så bekymmerslösa? Bara för att det är vanligt förekommande betyder inte att det är ofarligt. Tänker vi kanske att om vi gör som alla andra är det ingen fara. När tidningarna slutar skriva om det är det lätt att tro att faran är över.

Tagged with →  
Share →

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *