På våren är det härligt att se att det växa och spira men här är något som kan växa och skördas inomhus året om; Alfalfagroddar. Små, små frön som efter några dagar ger mängder av långa krispiga och goda groddar. Och barn tycker om dem för de är milda i smaken och krispiga att tugga på, speciellt när de är nyskördade. Så gott att bara ta en liten ruska mellan fingrarna och stoppa i munnen direkt.

alfalfagroddar

Groddar kan du göra i en vanlig lite större glasburk om du har lite finmaskigt nät eller grovmaskigt tyg att knyta för öppningen. På bilden en groddapparat i två våningar köpt i en hälsobutik.

Så här gör du:

1. Lägg 1-2 msk alfalfafrön i blöt över natten i en skål.
2. Om du groddar i en glasburk tar du 1 msk frön per burk och använder du groddapparat i våningar tar du 1 msk frön per våning. Anledningen är att de färdiga groddarna tar upp till 30 gånger större volym än vad fröna gör.
3. Fröna ska hållas fuktiga så de behöver minst sköljas morgon och kväll. Häll vatten i burken respektive groddapparaten och låt det sedan rinna av. Fröna ska inte simma i vatten, de kommer då att sura eller mögla, men utan fukt kommer de inte att växa alls.
4. Låt groddarna stå och växa i mörker, ett skåp är en utmärkt plats och står de framme på bänken räcker det att lägga en handduk över. När groddarna fått blad  behöver de rikligt med ljus för att de ska bilda klorofyll. Bra är då att ställa dem i fönstret och ta av locket på groddapparaten. Nackdelen med att ha dem i fönstret är att de torkar ut snabbt om det är sol. Det viktigaste är att de står ljust för utan ljus kan de inte bilda klorofyll och klorofyll är rikt på näring.

Varför är det bra att äta groddar?

Groddar är fulla av vitaminer. Fröet innehåller all näring som behövs för att ge upphov till en ny planta och all denna näring finns i grodden. Men då borde det väl gå lika bra att knapra i sig fröna direkt?
Nej, för det händer en del när fröet gror. Proteinerna i fröet blir mer lättsmälta, vitaminhalten ökar och mineraler i fröet blir lätta för kroppen att ta upp.
Mineraler som suttit bundna till fytinsyra frigörs och det gör att vi kan tillgodogöra oss mineralerna på ett helt annat sätt i groddarna jämfört med fröna. Det är också anledningen till att bönor och linser behöver ligga i blöt före kokning; för att fytinsyran ska brytas ned och mineralerna bli fria. Under groddningen ökar även mängden vitaminer och det gäller särskilt C-vitamin men även mängden folsyra, karotenoider och E-vitamin ökar.

Fröna gror bäst i mörker och det innebär att bladen är mer gulaktiga än gröna när groddarna är klara. För att råda bot på det placeras groddarna ljust några timmar och kommer då att kunna tillverka färgämnet klorofyll som ger bladen dess gröna färg. Klorofyll är inte bara ett färgämne utan också ett otroligt värdefullt näringsämne.

Källa: Vegetariska kokboken av Inga-Britta Sundqvist.

Artikeln är skriven av Elisabeth Svensson som skriver artiklar och inägg på Glada och friska barn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Share →