Text: Lotta Satz
Publicerad 14 augusti 2011 9.11 Uppdaterad 14 augusti 2011 12.52

”I veckan återkallades kläder från danska IC Company eftersom de innehåller för höga halter av cancerframkallande ämnen.
Kemikalier i kläder är vanligt. När Teko, Sveriges textil- och modeföretags arbetsgivareorganisation, gjorde en lista över vilka kemikalier ett plagg kan innehålla blev den två meter lång.

Kläder kan fortsätta vara miljöbovar för kunskapen bland konsumenter och butiksanställda är för dålig, säger en textilprofessor.

Vi handlar kläder och skor för cirka 75 miljarder kronor om året, men kunskapen om vad vi bär hem är dålig,

Textilprofessorn Lisbeth Sverngren Holm efterlyser utbildning hos de butiksanställda så att konsumenterna kan få svar på sina frågor.

– Det är ett så komplext område att sätta sig in i. Kläder påverkar oss inte lika direkt som till exempel maten vi stoppar i oss. Design och pris styr oss mer.

Lisbeth Sverngren Holm, professor i fashion management på Textilhögskolan i Borås, tror att det är några förklaringar till konsumenternas dåliga kunskap om materialen som vi bär närmast kroppen.

– Jag önskar att till exempel butikerna satsade mer på att utbilda sin personal. Om konsumenterna vet var de ska vända sig med sina frågor får de också större möjlighet att påverka, säger hon.

Det är väldigt svårt att vara miljömedveten klädkonsument idag.

Bra kvalitet som ger lång livslängd på kläderna är ett sätt minska det enskilda plaggets miljöpåverkan.

Lisbeth Sverngren Holm säger att det egentligen inte finns något textilmaterial som inte påverkar miljön.

– Inte ens en gång ull kan räknas som helt miljövänligt. Det bästa är att handla mindre och satsa på kvalitet om man vill vara miljömedveten, säger hon.

Henrik Willers är miljörevisor på Teko, Sveriges textil- och modeföretags arbetsgivareorganisation. Han säger också att det är svårt att vara en miljömedveten textilkonsument i dag.

– Vi har gjort en förteckning över alla icke önskvärda kemikalier, den blev en drygt två meter lång lista med massor av ämne.

Hans råd till dem som vill ha en så giftfri garderob som möjligt är:

– Handla svenskt och satsa på kvalitet, då varar kläderna längre och miljöbelastningen blir mindre.

Handla svenskt-rådet bygger han på att stora kedjor som till exempel H&M har en möjlighet att påverka sina leverantörer, något som mindre företag har svårt att göra.

– Egentligen tror jag inte att det blir någon reellt kliv framåt förrän EU ställer ett gemensamt krav på textilindustrin. När EU ställer krav innebär det också att man talar om att över 500 miljoner personer kommer att handla kläder som uppfyller kraven. Detta vågar ingen nonchalera. Vi försöker påverka vår miljöminister att ta upp frågan i EU.

Beatrice Kogg, på Internationella institutet för industriell miljöekonomi på Lunds universitet, har i sin doktorsavhandling följt leverantörskedjan inom textilindustrin. Hon har bland annat tittat på H&M:s leverantörer och säger att bara antalet visar hur svårt det är att ha full kontroll över hela kedjan, från odling till fabrikerna som syr kläderna.

– Visserligen har de stora inköparna lättare att påverka, men det finns också ett ömsesidigt oberoende mellan klädkedjorna och deras leverantörer. Ställer en för höga krav säljer syfabriken till en annan kedja. Små aktörer kan ha en fördel av sin litenhet, miljötänket genomsyrar lättare hela företaget, säger Beatrice Kogg.

Hon tycker sig se att textilindustrin tar små kliv framåt för en mer hållbar tillverkning.

– Men fortfarande har konsumenterna lite att välja på om man vill göra ett bra miljöval.

Henrik Willers ger några tips:

– Köper du billiga kläder från okända leverantörer är du en högriskkonsument, då kan du vara rätt säker på att några farit illa under tillverkningsprocessen. En annan varningsklocka är om det luktar illa i affären eller klädhögen på marknaden, då finns garanterat kemiska rester kvar i plaggen.

Drygt 30 kläd- och skotillverkare har gått samman för att konsumenterna ska få en märkning som visar enskilda klädesplaggs påverkan på miljön. Sustainable Apparel Coalition heter en sammanslutning som H&M är med i som det enda svenska företaget. Tidigast om några år kan märkningen bli verklighet.

Natur- eller konstfiber
Natur- och konstfiber är de två huvudgrupperna inom textiltillverkningen.
Naturfiber kan komma från både djur- och växtriket. Alla former av ull från till exempel får, kaniner, alpackor eller kameler samt silkesmaskens körtelsekretfibrer räknas som djurfiber.
Växtfiber delas upp i flera grupper: frö- och fruktfiber dit bomull, kokos och kapok hör, i gruppen stjälk- och bastfiber hittar man hampa, bambu, jute, ramie, sisal och lin.
Konstfibrerna är uppdelade i två huvudgrupper; syntet­fiber och regenatfiber.
Syntetfiber har kol eller olja som utgångsmaterial, som polyester, polyamid, terylene med flera.
Regenatfiber är cellulosa som blir fibrer i en kemisk process, viscose, modal och lyocell är tre stora namn inom cellulosafibrerna.” sydsvenskan.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Share →