Currently viewing the tag: "Kommunikation"
Trygghet
En förutsättning för att barn ska växa upp till harmoniska människor med god självkänsla är att deras behov av trygghet är tillgodosett.
Spädbarn kommunicerar både verbalt och icke-verbalt. När barn gråter så vet vi att de inte mår riktigt bra och söker efter någon som kan hjälpa dem. Det kan vara hunger, en kladdig blöja eller att den känner rädsla eller känner sig övergiven. Allt de vill är att få komma upp i famnen och känna värmen hos mamma eller pappa och bli tröstad, få mat eller torr blöja. Att ta upp ett gråtande barn är ett sätt att ge trygghet. Spädbarn kommunicerar också mycket icke-verbalt. Gråt är deras enda sätt att uttrycka sig verbalt, men det finns ju också ett tyst språk som man som förälder snabbt lär sig att förstå. Spädbarn lär sig fort att tolka sina föräldrars ord och beteende. Redan i magen lär barnet känna igen sin mamma på rösten och efter födseln lär sig barnet känna sina föräldrar mer och mer. Små barn förstår mer än vi tror och de är som svampar och suger upp allt vi säger och gör. Ett sätt att knyta barn och förälder närmare varandra är babymassage. Det är också ett bra tillfälle för pappor att knyta an till sitt barn eftersom de inte ammar och kan ge den närhet som amningen ger. Massagen stärker banden mellan barn och förälder och beröringen gör att må-bra-hormoner frigörs och får barnet att känna sig tryggt. Efter badet är ett perfekt tillfälle för en stunds massage. Hur man masserar sin baby finns en kort beskrivning av nedan.
Recept på massageolja du lätt gör själv.
Babymassage
Varför är det bra med babymassage?
Beröring är nödvändigt för små barn. När du rör din bebis så känner den trygghet. När du bär bebisen mot kroppen eller håller den i famnen känner den trygghet och blir lugn. Massage är ett annat sätt att skapa trygghet för bebisen och under massagen får ni en avkopplande stund tillsammans. Och det bästa av allt är att det inte finns några måsten. Varma lätta händer som berör är det allra viktigaste. Men det finns punkter steg-för-steg att följa om man föredrar det. Se nedan under rubriken Hur gör jag?
Behöver jag vänja bebisen vid att bli masserad?
Vänj babyn några dagar med att stryka henne eller honom försiktigt, med kläderna på. Använd fingertopparna så att beröringen blir lätt och behaglig. Fortsätt beröra babyn på detta sätt, lätt med fingertopparna, också när babyn inte har kläder på sig. När du upplever att hon eller han vant sig vid beröringen är det dags att inleda massagen.
Vad ska jag använda när jag masserar?
Använd olja när du masserar för då känner bebisen större välbehag än om du har torra händer. Oljan minskar friktionen mot huden vilket gör att massagen känns mer behaglig och är värmande mot bebisens hud. Det gör inte torra händer.
Det bästa är att använda en ätlig olja som det inte gör något om bebisen får i munnen. För det kommer hon eller han att få. Det är ofrånkomligt att bebisen suger på både fingrar och tår under massagen och då hamnar oljan i munnen. Det finns en uppsjö av oljor på marknaden och de flesta av dem innehåller flera ämnen som inte är bra att få i munnen. Använd oparfymerad olja så känner bebisen din doft vilket skapar trygghet. Saknar du doften kan du använda den eteriska oljan lavendelolja som är lugnande. En underbar babyolja är Calendula Baby Oil från Weleda, gjord på enbart sesamolja och ringblomsextrakt och är därför helt doftfri. Här finns flera kroppsoljor från Weleda.Sagor och högläsning
SAGOR OCH HÖGLÄSNING 
Högläsning är något som alla barn uppskattar. Att sitta i mammas eller pappas knä och känna närheten och lyssna på en berättelse är något värdefullt vi föräldrar kan ge våra barn. Sagor är näring för själen precis som maten är näring för kroppen.Det finns många underbara böcker som man kan läsa för sina barn. Högläsningen stimulerar barnets lust att läsa och den stimulerar också barnets fantasi. Högläsningen stimulerar också barnets språkutveckling och ger en känsla för hur språket används och ska låta. För mindre barn är bilderna minst lika viktiga som texten i boken. Barn tilltalas av olika bilder och det är bilderna som avgör om barnet tycker om boken eller inte. Vid högläsningen kan man som förälder försöka ge liv åt texten genom att förställa rösten och betona vissa delar som det skulle kunna vara i verkligheten. Att berätta utifrån bilder kan locka barnet att börja berätta om sådant som det gjort eller tänkt på under dagen. Barn tycker om att prata och berätta men det ska vara på deras egna villkor och när de själva vill. Många gånger vill inte barn prata när vi vuxna ställer frågor utan det kommer vid andra tillfällen när man som förälder inte är inställd på det, ofta i stressiga situationer som när man ska iväg någonstans och absolut inte har tid att lyssna. Barn verkar speciellt tycka att rimsagor är roliga. De tillför ytterligare en dimension till läsningen som är själva berättelsen. Som vuxen är det bra om man läser igenom boken själv innan man läser den för barnet så att man vet vad som ska hända och hur boken slutar för då kan man bättre anpassa sitt tonläge så att det passar berättelsen. Ett klart plus är att man som vuxen tycker om boken man ska läsa för sitt barn. Inlevelsen i berättandet blir större då och därför mer givande och spännande för barnet att lyssna på. Högläsning är inte bara för att stimulera barnets egen läsning och språkutveckling utan inte minst en stund för samvaro mellan barn och förälder. Det är mysigt för barnet att sitta nära, titta på bilderna och lyssna och dessutom får de något gemensamt att prata om. Och det är inte bara små barn som tycker om högläsning. Man kan med fördel läsa för större barn, så långt som upp i tonåren. Man läser naturligtvis en annan slags berättelser för dem, men just det att höra någon läsa tycks vilsamt och en näring för själen även för de äldre barnen. Till och med tonåringar som går på högstadiet uppskattar högläsning i skolan. Där är de klassiska sagorna av Bröderna Grimm, Asbjörnsen och Moe, Selma Lagerlöf och H C Andersen ett bra val. De sagorna innehåller mycket klokhet och mindre barn är i regel för små för att förstå dem. Vuxna läser också dessa berättelser med behållning.Här nedan finns några böcker som är lämpade för barn från ca 3 års ålder. Flera av dem är rimsagor som enligt min erfarenhet barn är extra förtjusta i.
