Apropå stress

Varför stressar vi? Någon som tänkt på det? Läste en artikel från i höstas om stress och glömska i AB.

Något som jag brukar tänka på är att jag ska ta allt väldigt lugnt när jag är stressad och tycker att jag inte har tid. Jag menar att om jag låter det jag ska göra ta tid så upplever jag det som om det går snabbare än om jag verkligen skyndar mig. Ett exempel: Innan jag kan sätta mig vid datorn och börja jobba efter det att barnen gått till skolan så ska jag:
1. Plocka undan från bordet
2. Borsta tänderna
3. Gå ut med hunden
4. Vattna blommorna
5. Sätta på tvättmaskinen

Jag vet att jag har mycket som ska göras vid datorn och i tanken är jag redan där. Detta gör mig stressad, och skyndar jag mig då så att bli färdig känner jag mig ännu mer stressad och helt ur balans när jag väl är framför datorn. Receptet som plötsligt uppenbarade sig framför mig var att släppa alla tankar på att det ska stökas undan så fort som möjligt och göra det i lugn och ro.

De 5 punkterna gör jag i tur och ordning och strukturerar samtidigt upp dagen i hjärnan. Långsamheten blir på något märkligt sätt njutbar. Den skapar ett inre lugn i mig. Det gör att när jag sedan börjar skriva så är jag långt mer effektiv eftersom jag inte stressat för att vinna några extra minuter. Mer effektiv betyder mer uträttat arbete vilket är mycket tillfredsställande.

Min erfarenhet är att börjar jag stressa så har jag svårt att sluta. Hjärnan går på högvarv och jag försöker göra så många saker som möjligt samtidigt. Jag kan t ex få för mig att vattna blommorna samtidigt som jag borstar tänderna vilket bara gör mig än mer stressad.

Den långsamma metoden är bäst för mig. Först borsta tänderna och sedan vattna blommorna.

Lisa

Ladda ner Boken om barn GRATIS för lite fler tankar om stress och om barn i allmänhet